Nuet och dået

Det är söndag och jag har kokat lingonsylt, kål och ris till kåldolmar samt kokat upp disktrasan. Disktrasan är av lin och ett av världens 7 underverk. Den börjar aldrig lukta skunk som en wettextrasa, den ska bara kokas då och då för att fräschas upp och när den blivit sliten kan man kompostera den. När jag med ett förnöjsamt leende hänger upp den rena disktrasan tänker jag på min farmor som var hemmafru hela sitt liv. Tänkte hon någonsin att hon hade för lite "egentid"? Önskade hon sig någonsin en "walk-in closet"? Funderade hon ibland på om hon inte borde träna inför "Beach 1967"? När hon levde var jag för ung för att ställa alla frågor som jag nu grubblar på. Det känns lite trist.

Jag tycker själv att jag ägnar allt för mycket av min fritid åt hushållsgöromål såsom att städa, tvätta, laga mat och allmänt plocka undan och försöka hålla ordning. Jag längtar efter tid att bara vara utan att känna en lätt hets att göra allt det där andra. Men när jag väl har en stund över som inte fylls av ovanstående göromål, gör jag oftast... ingenting vettigt alls. Som nu när jag sitter här och skriver på min blogg. "Life is what happens while you´re busy making other plans" som John Lennon ordade om och visst är det precis så det är.

Kanske är det allt det där vardagliga pysslet som egentligen är det bästa sättet för mig att koppla av och ladda inför kommande arbetsvecka. Kanske är allt ok precis som det är just nu. Jag får för mig att det är tankarna på att det borde finnas något annat, något mer som är själva grunden till att jag känner mig stressad. Om jag bara slappnade av och lärde mig uppskatta nuet så skulle inte dået kännas så lockande. Om dået vet vi ju ingenting. Det kan bli bra eller dåligt. Och det som har varit det är för alltid borta. Jag undrar just om farmor alls tänkte på att det fanns ett då och ett nu? En sak är då säker; när jag och farmor träffades var det alltid nu, inte sen, och det är jag väldigt glad och tacksam för.

TYST, jag ser på TV!!!

Jag börjar skönja ett mönster i både mitt egna och andras tv-tittande. Liksom mycket annat hör det ihop med en bok, i detta fall "Liftarens guide till galaxen" av Douglas Adams. Där förundras en av karaktärerna över människornas användning av videoapparater. De spelar in och ser program som människorna själva inte behöver/vill/hinner med att se. Min teori om tv-tittande är att vi ser program som handlar om sådant som vi själva drömmer om att göra, men som vi inte hinner med. Själv ser jag helst program som helst utspelar sig på engelska landsbygden och består i att personerna har lämnat 9-5-jobbet för att leva "det goda lantlivet". Ibland är det någon som dessutom lagar mat och har fester för sina vänner i sitt pitoreska stenhus med vasstak. En katt slummrar i en sliten fotölj, hönsen värper ägg i långa banor och köksträdgården är full av godsaker som bara väntar på att bli plockade.

Matlagningsprogram och inredningsprogram verkar det finnas en närmast omättlig hunger efter. Det blir lätt så när man efter arbetsdagens slut sjunker ner i soffan och middagen bestod av korv och makaroner (för vilken gång i ordningen). Det är då jag vill drömma mig bort till långkok, öppna spisar, handstickade tröjor och doften av nyhuggen ved. Det är inte det enkla livet, det vet jag mycket väl. Men det är min verklighetsflykt som gör det vanliga livet lite lättare att hantera.

4 myter om bibliotek

1) "Tänk så härligt ni har det som får läsa på jobbet" Svar: Nej, även om vi fick det (vilket vi inte får) så hinner vi inte. Ibland fuskar man och bläddrar igenom en bilderbok eller snabbläser en kortare barnbok. Trots detta förväntas vi ändå kunna ge boktips till alla från 0-100 år och ha ett hum om vad som är på tapeten i bokutgivningen. Läsa får vi alltså göra på vår fritid. Att pendla med buss och/eller ha en partner som sköter om markservicen är guld värt i det sammanhanget.

2) "Så tyst och lugnt det är på biblioteket" Svar: Du har just missat när det var ett dagis och 30 sjundeklassare utan lärare här inne. Det är knappt man hör att telefonen ringer. Kanske är det lika bra, för när man svarar hör man inte vad personen i den andra änden säger pga ljudnivån.

3) "Vem är det som skickar nya böcker till er?" Svar: Inga böcker dimper ner till oss som genom magi. Ständigt pågår ett arbete att beställa, registrera, laga och gallra böcker. Dom flyger inte självmant upp i hyllan heller. Ibland får dock böckerna fötter och vandrar iväg eller byter plats. Det sker definitivt inte självmant...

4)"Det måste vara jätteroligt att jobba på bibliotek" Svar: Ja, det är världens roligaste jobb om man gillar böcker, människor, mycket prat och tunga lyft. Den som inte gillar böcker, styrketräning, höga ljud eller nära relationer ska inte ens tänka på att jobba på bibblan.

Sömnlös i Luleå

När klockan var 22.30 igår kväll la jag ifrån mig boken, petade in öronpropparna och tog på mig min sovmask. Jag pussade min make godnatt, bökade en trevlig sovgrop och intog horisontalläge i akt och mening att sova min skönhetssömn. Utan att gå närmare in på det så kan jag slå fast att det behövs verkligen... Allt frid och fröjd i cirka 1 timme, sen vaknar jag. Maken ligger fortfarande och läser, det är ljust i sovrummet. På en millisekund är mitt huvud fyllt av det babbel som vanligtvis fyller mitt huvud i vaket tillstånd. Det är omöjligt att somna om.

Jag gör alltså som det påstår att man ska göra när man har sömnproblem: jag kliver upp och gör något annat. Maken fortsätter läsa, jag tar tillfället i akt att skriva ner lite av det som snurrar i huvudet på ett papper istället. Funderar på om detta sömntrixande är ett uttryck för ålderdomens antågande. I 20-års åldern sov jag 4 timmar per natt när jag hade något roligare än sömn på gång. Det gick utmärkt (ett tag). Nu behöver jag sammanhållen sömn, helst mellan 22.00 och 06.00 för att känna mig på topp. Det irriterar mig. Det lämnar inte mycket tid över till trevligheter när väl arbetsdagen är avslutad. Kanske om jag la manken till och började träna seriöst... Kroppen är väl inte tillräckligt uttröttad efter en dag framför datorn. Jag misstänker att mina förfäder inte hade problem med att somna på kvällen när de kom hem från skogen och ladugården.