Jag har det bra. Oförskämt bra egentligen. Det enda jag saknar är tid. De flesta dagar vaknar jag och börjar tänka på jobbet direkt, duschar, äter frukost, åker till jobbet, sitter i möten, åker hem, lagar mat, sätter mig framför tv:n och sen är det dags att sova igen. Min fritid ägnas till allt större del åt att vistas på sociala medier och slösurfa istället för att vara social med min familj. Jag får små ögonöppnare då och då. Sorgligt nog sluts mina ögon lika fort verkar det som. En ögonöppnare var när vi skulle dela upp mammas saker mellan mig och min syster. Jag fick bland annat med mig mängder av broderade dukar som jag gjort och gett till mamma. Hur hade jag tid med det? Då kom jag på att det var BI. Alltså ¨before internet"...
En annan ögonöppnare var Tomas Sjödins bok "Det händer när du vilar". Där beskriver han bland annat hur de har infört en variant av sabbat i familjen. Från 18:00 på lördag till 18:00 på söndag lägger de ifrån sig sina smartphones, använder inte dator och köper inget. Det lät ljuvligt. Att på något sätt återta tiden om så bara för 24 timmar varje vecka. Alltså berättade jag för maken att jag skulle ta sabbat. För mig innebar det att jag inte skulle göra något av det ovan nämnda samt inte se på tv. "Härligt! Får jag vara med?" utbrast maken (bara en av anledningarna till att jag älskar honom så mycket).
Så började det. Vi badade bastu och lagade middag. Pratade i stearinljusens sken. "Det känns som om vi är i stugan" sa maken lyckligt där han låg på kökssoffan. Så plötsligt! En fråga som ingen av oss kunde svaret på. Närmast reflexmässigt trevade jag efter mobilen bara för att minnas att jag hade gett ett löfte till mig själv. Det blev att dyka in i vår boksamling efter svaret. Så gör vi allt oftare numera. Och finns inte svaret där, då får vi vänta och vara nyfikna tills klockan är 18:01 på söndagskvällen. Oftast har vi glömt bort vad det var vi undrade, så då var det säkert inget viktigt.
Visst händer det att vi av olika skäl inte kan hålla på sabbaten fullt ut (när jag jobbar helg till exempel och måste använda datorn på jobbet). Men för det mesta har vi tack vare sabbaten numera oceaner av tid (känns det som) att vila middag, laga mat, prata med varandra, läsa böcker, handarbeta, promenera och bara vara. Hur just din version av sabbaten ser ut kan bara du veta. Testa och låt mig gärna veta hur det går.
